Varenda dag snubblar vi över det direkt utövade kunskapsföraktet, både i närkontakter med andra människor och i media och politik.

Vi kommunicerar och vi kommunicerar, dygnet igenom, på längden och på tvären. Och det har människor alltid gjort: först bara via ljud, kroppsspråk och bilder, efterhand också via text. 

Jag har den stora förmånen att få många fantastiska mail. Den senaste veckan var det speciellt ett som ledde till många eftertankar.

I veckans avsnitt av Uppdrag Kunskap utforskar Bodil och Jonas hur modern teknik och AI kan hjälpa oss att hantera information och kunskap i en allt mer komplex värld. De diskuterar hur AI kan fungera…

Det är torsdagsmorgon och jag har fått vakna hemma i min egen säng efter två stockholmsdygn. Det är så alldeles, alldeles underbart. Jag känner igen mig, detta är min värld, här finns det en ro. Här är livet rimligt förutsägbart…

Jag funderar mycket kring perspektiven kunskapen, tiden och tryggheten. Inte bara inför vår kommande föreställning med den rubriken utan också utifrån en kommande kurs.

I veckans avsnitt av Uppdrag Kunskap utforskar Bodil och Jonas hur modern teknik och AI kan hjälpa oss att hantera information och kunskap i en allt mer komplex värld. De diskuterar hur AI kan fungera…

Jag funderar mycket kring perspektiven kunskapen, tiden och tryggheten. Inte bara inför vår kommande föreställning med den rubriken utan också utifrån en kommande kurs.

För precis en vecka sedan var jag åhörare på en disputation i Växjö. Att jag alls var där berodde på att doktoranden i fråga var involverad i ett långvarigt samarbete med mig för många år sedan.

I detta avsnitt av Uppdrag Kunskap diskuterar Jonas och Bodil det kontroversiella begreppet "woke" och dess motreaktion "anti-woke".

Jag märker hur jag gång på gång återkommer till kunskapen och tiden. Vilket det kan finnas många skäl till – det för mig viktigaste är att opponera mot det gigantiska tidsslöseri som en kunskapsförnekelse innebär.

”Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulle få vara med om detta!” Så lyder en av de många tankar-om-tankar som kunskapsföraktet i alla dess former ingett och inger mig.

I förra veckan skrev jag lite om mitt eget förhållande till läsande. Att böcker för mig är så fundamentala inslag i själva livet att jag inte kan föreställa mig ett liv utan dem. Och att mitt läsande så flyter samman med mitt övriga levda liv att böckerna och händelserna där känns lika närvarande som de faktiska skeendena.

Vad händer när kunskap blir tröst och vägvisare i en orolig tid? I detta avsnitt möts Jonas och Bodil för att prata om den fina responsen på hennes Vinter i P1 och boken "FACT UP".

Återigen är det högaktuellt att fundera över barns och ungas läsande. Det sägs att det är det minskade läsandet som gör att inte ens universitetsstuderande längre klarar att hålla ihop och hantera många sidors text.

I ett personligt samtal delar Bodil med sig av sina tankar kring språkets betydelse, kommunikation och skrivande. Hon berättar om sitt arbete med att skapa kommunikationsvägar för människor med funktionsvariationer…

Nu har det blivit som vanligt igen. Det gamla normala har återvänt vilket bland annat betyder att det nu bara finns enhelgdag i veckan (söndagen). Så alldeles annorlunda…

Det är så mycket som väntar på oss under det år som börjar idag. Först ut från vårt håll blir Bodils Vinterprogram i Sveriges Radio på nyårsdagen

Så är det då dags för oss alla att jula till det, både i omvärlden och i själen. Vilken fin tradition det är att just när året är som mörkast få en vecka eller två inriktade främst på glädje och givande.

Det här brevet hamnar på nätet först på luciadagen, men liksom alla andra veckobrev är det skrivet några dagar före publiceringsögonblicket. I skrivande stund är det den 10 december, självaste Nobeldagen, därav brevets innehåll.