Veckobrev 51 - Amerikanska Revolutionen?
För precis en vecka sedan var jag åhörare på en disputation i Växjö. Att jag alls var där berodde på att doktoranden i fråga var involverad i ett långvarigt samarbete med mig för många år sedan. Vi utvecklade då ett starkt vänskapsband och det har vi behållit sedan dess. Ville hon nu utsätta sin avhandling och sig själv för en akademisk mangling av en kunnig opponent var det för mig självklart att vara på plats i den välfyllda Weber-salen på Linnéuniversitetet.
Både oppositionen och försvaret höll hög klass. Det var roligt att återuppliva den respekt jag har för akademiska sammanhang när de är som bäst. Då sitter kunskapen och kunskapssökandet, de och bara de, i högsätet. Och jag får (ungefär som Karl Bertil Jonssons ömma moder) något religiöst i blicken när så sker.
Hur som: inriktningen på avhandlingen hör garanterat inte till något av mina områden. Den handlade om nyanlända ungdomars skriftliga texter och jag fick skärpa mig för att hänga med ens nödtorftigt trots att jag förberett mig genom en närläsning av avhandlingen. Medan jag satt där med uppmärksamheten på helspänn ville jag absolut inte tänka på något annat än det som utspelade sig just där och då.
Ändå var det något okontrollerbart som drog igång i min hjärna mitt under den pågående disputationen. Fram växte plötsligt ett parallellt tankeexperiment i vilket Elon Musk (med några av sina hejdukar i släptåg) kom in genom den ena främre sidodörren. Han gick fram till borden med opponent respektive respondent, slet till sig en avhandling och förkunnade med hög röst att ”Disputationen är härmed avslutad. Den kommer inte att återupptas. Och från och med måndag råder arbetsförbud på er institution.”
Tankeexperiment är ju som bekant ”bara” tankeexperiment, dvs de utspelar sig inte i verkligheten men hämtar väl sina inslag från den. Min ovälkomna inre film visade med oönskad tydlighet hur jag inte ens där och då kunde avskärma mig från USA-nyheterna, t ex de om att 2 miljoner statstjänstemän just fått silkessnöret. Allehanda andra utrensningar pågår för fullt. Speciellt utsatta är de som är knutna till något woke:igt, jämför veckobrev 49 och förra podden. Och den avhandling som avhandlades mitt framför mig skulle garanterat stämplats som ”woke” i dagens USA. Ja, värre än så: den hade ju inte bara ett invandrarfokus, den syftade också till att utvinna ny kunskap på detta för MuskTrump-koalitionen så förhatliga området.
Fortfarande har jag inte riktigt hämtat mig från dubbelexponeringen där i Weber-salen. Visst är jag glad över att jag bor i Sverige och över att intet ont kommer att vederfaras denna Växjö-avhandling eller dess institution. Men vad är det som sker i USA om vi ska tro nyheterna? Att man mer eller mindre över en natt säger upp 2 miljoner statsanställda gör ju något med både samhället och kunskapen. De som nu går ut genom dörren från sina arbetsplatser tar inte bara med sig sin kunskap utan också sina nätverk, normer och rutiner. Resultatet kan bli en oerhörd nedmontering. Och då får de precis som de velat, MT-folket. Plötsligt tänker jag att de kunskapsmässiga effekterna av detta kan bli betydligt värre än nazismens bokbål på sin tid.
Kanske ska vi börja tänka på de pågående USA-händelserna som denAmerikanska Revolutionenoch fundera över dess effekter i relation till den Franska Revolutionens 1789? I varje fall är själva hastigheten i den pågående USA-omstörtningen hittills sant revolutionär. Vilket skapar en uttaladasymmetrimellan MT-folket och dem som fortfarande finns kvar inuti samhällsapparaten och dess institutioner. Lag. och regelstyrning där gör dem oförmögna att handla med den hastighet som skulle behövts för att åstadkomma hinder för omstörtningen. Eller åtminstone gjuta olja på de värsta vågorna.
Allt gott
