Veckobrev 39: Magnus&Brasse och Trump

Minns du Magnus och Brasses ”Flygkaptenerna”? En lång sketch där det visar sig att ingen av de båda kaptenerna in spe någonsin lärt sig att landa och att de dessutom inte vet var de är förrän de flyger förbi tornen på Uppsala domkyrka … Inte heller har de särskilt bra geografikunskaper utan försöker stava sig fram till V Ä R L D E N på en karta i en almanacka. Med mera med mera – de kan helt enkelt inte ens det allra mest basala som den navigatör behöver kunna som sitter vid spakarna på ett flygplan med ansvar inte bara för sig själv utan också för passagerares väl och ve.

Som underhållning var det hela inte så dumt. Och skälet till att det alls gick att skratta åt eländet var att man inte satt ombord som passagerare. Hade man stått på marken och fått se de båda ”kaptenerna” avslöja sig i all sin okunskap före flygningen, hade man garanterat vägrat gå ombord. Inte bara i Sverige utan också i USA, dvs inte heller amerikaner skulle ha satt sig i ett flygplan med en kapten av Magnus&Brasse-typ.

Men så reagerade amerikanerna inte när de nyss skulle välja mellan Kamala Harris och Donald Trump. Att skillnaden blev hårfin mellan de båda avslöjar att hälften av USAs befolkning kunde tänka sig att till sin högste ledare välja någon med så allvarliga brister i sitt omdöme och kunnande att han skulle varit totalt otänkbar i en befattning som flygkapten. Inför det kan jag inte låta bli att ställa mig frågan: ”how come?!”

Det enkla svaret ligger dessvärre i något övergripande: att så många tappat taget om verkligheten och hamnat i den ”betydelsernas värld” där både de styrande och medborgarna svävar fritt i förhållande till varandra utan att vara bundna till att den faktiska verklighetens existens. Vilken har både högst  påtagliga möjligheter som behöver tas till vara och därtill allvarliga problem som behöver lösas. I det läget slår ord och framtoning ut både verklighet och kompetens. Ett tips till dig som är intresserad av att vrida och vända på detta från lite olika håll: kolla bland annat veckobrev 31 och 36.

Allt gott och inuti det framför allt Fact up!

 
Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

Föregående
Föregående

Veckobrev 40: Ett gigantiskt iscensättande

Nästa
Nästa

Veckobrev 38: Kunskaper om havet