Veckobrev 21

TÄNK ATT …

En av ramsorna vid Valborgsfirandet i min barndom löd:

”Maj, maj, måne,

Jag ska lura dig till Skåne!”

Och här sitter jag nu i Skåne. Men utan att känna mig hitlurad – jag är i själva verket mycket nöjd med att vara just i Skåne, ett fantastiskt landskap särskilt nu på våren.

Fast det finns en hel del annat som jag känner mig lurad av. Som detta att föreställningen om ”Snabbast vinner!” numera förefaller ha spridit sig från distanssporterna till att inkludera också tänkandets och demokratins områden. Jämför gärna med det jag lyfte fram i förra veckans blogg: den junikväll 1950 då Tage Erlander satt ensam kvar på sitt arbetsrum för att bevaka utvecklingen av Koreakrisen. Diktafonen var på och det blev så uppenbart hur ingen på den tiden räknade med att en statsminister skulle uttala sig direkt om något moment i en pågående kris. Han liksom ”bara” satt där och tänkte. Helt i linje med dåtidens doktrin att ledare först skulle tänka efter och sedan uttala sig och handla. Kanske var det delvis därför som dåtidens demokrati kunde utveckla sig under rimligt trygga former?

Idag förväntas som bekant ledare uttala sig i samma ögonblick som de nås av en nyhet. Ingen hinner tänka efter eller t ex ”sova på saken”, detta trots att det både forsknings- och erfarenhetsmässigt är väl känt vilken positiv effekt sömn har på tankebearbetningen. Att prioritera det omedelbara innebär att aktivt lyfta fram det minst betänkta. Och sedan ofta vara fastlåst vid detta det första spontana ställningstagande-i-stunden eftersom en förändrad uppfattning skulle leda till anklagelser från både press och meningsmotståndare om velighet, obeslutsamhet och opålitlighet.

P1:s ”God morgon, världen!” bjöd förresten i söndags på ytterligare ett tydliggörande om hur ”först ut vinner”. Maria Wetterstrand intervjuades där inför det förestående språkrörsvalet i Miljöpartiet och fick frågan: ”men hur gjorde ni om ni hade olika uppfattningar, du och Peter Eriksson?” På vilken hon svarade att kring detta fanns det en överenskommelse: den av de båda som först hade uttalat sig i en fråga hade oinskränkt förstfödslorätt till att ha just ”rätt” och tvåan skulle ansluta sig till ettans uppfattning. Än en gång: ”Minst betänkt vinner!”

Visst måste det vara fler än jag som tycker att detta rimmar dåligt med föreställningen om att vi lever i ett kunskapssamhälle?!