Det är torsdagsmorgon och jag har fått vakna hemma i min egen säng efter två stockholmsdygn. Det är så alldeles, alldeles underbart. Jag känner igen mig, detta är min värld, här finns det en ro. Här är livet rimligt förutsägbart…

Jag gillar förstås människor som kan sin sak. Som är kunniga i det de håller på med – vana, trygga, pålästa, etc. Som tycker om att göra det de gör, Som överraskar en med allt de kan och som hela tiden vill lära sig mer.