Veckobrev 14 - Morgonstund har guld i mund

TÄNK ATT …

Morgonstund har guld i mund

Ordspråket i rubriken fanns överallt när jag växte upp. Inte bara på bonader och i barns sedelärande skolböcker utan också som ett vardagligt talesätt människa till människa. Andemeningen var enkel: ligg inte där och lata dig, upp och jobba, först då får du något gjort, det är så du får pengar i handen (”mund” betydde alltså inte ”mun” utan ”hand”)!

Själv är jag en kvällsmänniska och ryser ofta inför klämkäcka hemulaktiga morgonreveljer, sådana som trumpetas ut och omhuldas av morgonpigga medmänniskor som menar sig ”veta” hur det är och ska vara för alla. Barndomens och ungdomens påtvingade opp-och-hoppa-morgnar var faktiskt en enda pina! Morgnarna längre fram som småbarnsförälder var inte fullt så påfrestande – när ett litet barn så uppenbart behövde en gick morgon-oförmågan att hantera. Men i yrkeslivet var det förskräckligt: hur var det alls möjligt att stå i en föreläsningssal på universitetet kl 8 på morgonen år ut och år in och där inte bara låtsas vara vaken utan också förefalla så vaken att ett par hundra studenter kunde och ville lyssna?

Numera tillåter jag mig att undvika all morgonpress. Äntligen! Vidunderligt skönt är det att slippa prestera och slippa vara social i ottan utan få stanna kvar i halvslummern och uppleva de upprepade växlingarna mellan sömn och vakenhet. Nyttiga är de också, för alla dessa kvar-i-sängen-minuter/timmar utgör garanterat ingen förspilld tid (vad nu det skulle vara). Tvärtom, halvslummern har just ”guld i mund”. På två olika sätt till gagn för kunskapen.

Det första handlar om att det under dåsandet kan komma en leverans inifrån som gör att man plötsligt ”vet”. Det som föreföll olösbart under gårdagen har nu klarnat – i bästa fall är det inte något problem alls längre. Medan du så kallat har sovit på saken, har dina inre hjärnarbetare inte legat på latsidan. Just frånvaron av medveten styrning från din sida har gett dem chansen att göra sitt jobb ordentligt: ett resultat serverat på en silverbricka.

Det andra berör den andra änden av kunskapsprocessen: idégenererandet. Också din idégenerator är igång under natten och den provar lyckan med än det ena, än det andra. Vissa gudabenådade morgnar kan du därför vakna med en så briljant idé i huvudet att du inte hade haft en chans att komma på den i vaket tillstånd. Var då rädd om den! Skydda den genom att inte alltför abrupt dra upp rullgardinen till det medvetna. Låt dåsandet fortgå tills du kan göra om idén till ett ord eller en figur på blocket på nattygsbordet. Längre fram får den medvetna kunskapsprocessen ta vid men glöm aldrig hur det började!

Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

Föregående
Föregående

Filmpremiär!

Nästa
Nästa

Nytt poddavsnitt om kunskapens betydelse i en tid av desinformation